|
|
||||
 |
||||
|
Matchreferat
och nyheter |
|
Calles funderingar: Skyll inte på oturHemma har jag ett antal gamla kvällstidningar. De handlar om händelser som berört mig mycket inom sportens värld. Den första är från 12 september 1978. Dagen före hade en av idolerna och en av Sveriges största idrottsmän genom tiderna, Ronnie Peterson, avlidit. Skadorna han fick i kraschen i GP-loppet på Monzabanan i Italien, visade sig vara dödliga. För folket, men även för en tioåring, var Ronnie Peterson , någonting som kanske, kanske, Peter Forsberg är idag, en nationallegend. I tidningshögen
finns också Pelle Lindbergs tragiska död 1985, men även roliga saker
som ishockeyguldet i Wien 1987 och fotbollsbronset i USA 1994. På
senare år finns dock ett bestående minne. Thomas Fogdös krasch mot
en stubbe i Åre en februaridag 1995. VM blev inställt p.g.a. snöbrist.
Istället åkte man till Åre för att träna. På en transportsträcka
mellan två backar skar ena skidan in i en snövall och Fogdö rämnade
in i skogen. Landade på en stubben med ryggen före och blev förlamad.
Karriären över Jag minns att jag var på arbetet när radions nionyheter
förmedlade läkarnas dom. "Thomas Fogdö har ådragit sig en svår ryggmärgsskada
och skidkarriären är över" Det gick inte att fatta. Inte Tomas Fogdö.
För att bli säker på vad jag hört, så lyssnade jag även på nyheterna
klockan 10, 11 12 osv. Lokalradion, TT, Ekot, alla fick ett tungt
jobb att övertyga mig om att jag hade hört rätt. Det blev inte så
mycket jobb gjort den dagen kan jag påstå. Hur kunde man ha en så
djävla mycket otur på en gång? Varför just Thomas? En helyllekille,
som aldrig kunna stava till diva. Som vi unnade så mycket framgång,
därför att han var just som folk är mest. Jag kan inte säga att
jag känner Thomas. Vi har träffats ett par gånger före och en gång
efter olyckan. Thomas har ändå tagit det bra. Acceptera det som
är och inte gräma sig för den försmädliga stubben som ändade en
lysande skidkarriär. |
|
Länkar
|
